Pressdokument för nerladdning

3006, 2022

Pressrelease: Svensk industriallians mot AMR

2022-06-30|Yttrande upphandlingsenheten|

Pressrelease: Svensk industriallians mot AMR Antibiotikaresistensen ökar dramatiskt och hotar inte bara den moderna hälso- och sjukvården, utan hela den globala folkhälsan. Om vi inte lyckas vända trenden kommer utvecklingen att leda till en global hälsokris. På många håll sker kraftsamlingar för att möta hotet och frågan hamnar högt på agendan. För att bidra till det arbete som pågår har en rad branschorganisationer inom Life Science gått samman i Svensk industriallians mot AMR, en koalition som med förenade krafter ska motarbeta utvecklingen.

Medlemmarna är FGL (Föreningen för Generiska Läkemedel och Biosimilarer), Lif – de forskande läkemedelsföretagen, SwedenBIO, Swedish Labtech och Swedish Medtech.

https://www.mynewsdesk.com/se/lif/pressreleases/life-science-branschen-gaar-samman-foer-att-bekaempa-antibiotikaresistens-3192536?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=Alert&utm_content=pressrelease

Läs mer och ladda ner dokumentet
1805, 2022

Yttrande på: Reviderade kontraktsvillkor om tillbörlig aktsamhet för hållbarhet publicerade för externa synpunkter på UHM:s webbsida

2022-05-18|Yttrande upphandlingsenheten|

Yttrande på: Reviderade kontraktsvillkor om tillbörlig aktsamhet för hållbarhet publicerade för externa synpunkter på UHM:s webbsida

Föreningen för Generiska Läkemedel och Biosimilarer stödjer Upphandlingsmyndighetens målsättning att skapa hållbara leveranskedjor vid offentlig upphandling. FGL välkomnar tuffa krav, men de måste vara relevanta och rimliga samt möjliga att kontrollera.

Läkemedelsindustrin är internationell och lokala eller nationella krav kan leda till att internationella läkemedelsbolag avstår från att erbjuda produkten på den svenska marknaden om kontraktsvillkoren anses för svåra eller omöjliga att uppnå. FGL menar att det är olyckligt att UHM:s förslag är betydligt mer långtgående än EU- kommissionens motsvarande förslag till krav och kriterier för hållbara leveranskedjor i direktivet Corporate Sustainable Due Diligence (CSDD). I kommissionens förslag används begreppet ”established business relationships” medan i UHM:s förslag används begreppet ”betydande leverantör” – vilket är ett vidare och mer otydligt begrepp. Här finns risk att det ställs krav att läkemedelsbolagen ska ansvara för leverantörer långt bak i produktionskedjan. Leverantörer som läkemedelsindustrin inte har någon kontakt eller affärsrelation med.

Läs mer och ladda ner dokumentet
3011, 2021

SvD debattartikel: “Ta bort prisskillnader för läkemedel på recept”

2021-11-30|Yttrande socialdepartementet|

SvD Debatt: Vissa läkemedel på recept kan kosta olika mycket hos olika apotek, utan att läkare och patient kan överblicka kostnaden när beslut fattas om behandling. Det är dags att avskaffa prisskillnaderna, skriver flera debattörer.

För en del läkemedel på recept måste du alltid betala hela kostnaden själv. Det är läkemedel där samhället inte betalar hela eller delar av kostnaden via läkemedels­förmånen. Då finns det inte heller någon kontroll av priset – vare sig av det pris läkemedels­företaget begär eller det apoteken vill ha för att expediera läkemedlet. För dessa läkemedel kan varje apotek självt bestämma priset du ska betala. Det innebär att ett läkemedel från en och samma tillverkare kan kosta olika mycket beroende på vilket apotek du går till.

Det handlar om flera vanliga läkemedel på recept som till exempel vissa preventiv­medel, medel mot potens­besvär, host­mediciner och en del medel mot sömnbesvär. Det handlar också om en del nya och dyra läkemedel eller vissa förpackningar. Det finns flera olika orsaker till att samhället inte betalar för dessa läkemedel. Tandvårds- och läkemedels­förmåns­verket kan ha sagt nej till att samhället betalar för att myndigheten bedömt att priset som läkemedels­företaget begärt är för högt i förhållande till nyttan. Det kan vara läkemedels­företagen som inte ansökt om läkemedels­förmån till exempel för att läkemedlet i första hand ska användas på sjukhus eller för att de för vissa förpackningar vill ha möjlighet till en fri pris­sättning.

Läs mer och ladda ner dokumentet
2108, 2021

Yttrande på: SOU 2021:19 – delbetänkande En stärkt försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården S2021/03085

2021-08-21|Yttrande socialdepartementet|

Yttrande på: SOU 2021:19 – delbetänkande En stärkt försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården S2021/03085

Föreningen för Generiska Läkemedel och Biosimilarer har fått möjlighet att lämna ett yttrande på det andra delbetänkandet (SOU 2021:19).

Covid-19 pandemin har satt svenska läkemedelsdistributionen under ett ofrivilligt stresstest och det har visat sig att nuvarande system har klarat situationen väl. Därmed kan det ifrågasättas om det verkligen finns ett behov av att åtgärda hela läkemedelsmarknaden eller om det räcker att fokusera resurserna på att identifiera kritiska delmarknader och satsa förstärkningen där det verkligen behövs. Ett generellt grundkrav på 6 månaders säkerhetslager är ambitiöst men kostsamt. Ett minimilager på 6 månader innebär i praktiken ett medellager på över 8 månader. Om staten i stället kräver ett minimilager på 4 månader så innebär det att medellagret hamnar på 6 månader. Även det kan vara ambitiöst i överkant. FGL känner inte till något annat land som har den typen av krav på samtliga läkemedel. I Finland, som utredningen haft som förebild, är det endast en mindre del, ca 15%, av samtliga läkemedel som har lagstadgat lagerkrav.

Läs mer och ladda ner dokumentet
1408, 2021

Yttrande på: Förslag till reviderad förordning (2010:1167) om avgifter för den statliga kontrollen av läkemedel Dnr S2021/02039

2021-08-14|Yttrande socialdepartementet, Yttrande till Socialdepartementet|

Förslag till reviderad förordning (2010:1167) om avgifter för den statliga kontrollen av läkemedel Dnr S2021/02039

– Läkemedelsverkets intäkter och personal har under lång tid ökat i oproportionerlig takt.

– Regeringen bör inleda en översyn av upplägget för den framtida finansieringen av Läkemedelsverkets uppdrag. Det som är att betrakta som allmänt samhällsuppdrag och inte är direkt kopplat till produkt och företag bör finansieras via statliga anslag.

– Den regulatoriska bördan ökar både på myndighetsnivå och hos företagen vilket är tveksamt om det ger mest hälsa för pengarna. Regeringen och Läkemedelsverket bör överväga att ifrågasätta denna utveckling på EU-nivå.

– Höjda avgifter kan leda till färre produktlanseringar och därmed minskad konkurrens och samhällsbesparing.

– Digitalisering borde leda till ökad effektivitet och därmed minskade kostnader i stället för höjda kostnader.

– Läkemedelsverket lägger mer tid på kontroll av texter och märkning/design än sina nordiska motsvarigheter, en prioritering som FGL ifrågasätter.

– Inrätta ett snabbspår med högre avgift och ett normalspår med lägre avgift.

– Avgiftshöjningen var 5e år bör periodiseras.

Läs mer och ladda ner dokumentet
802, 2021

Yttrande på: EU-kommissionens läkemedelsstrategi för Europa S2021/00051

2021-02-08|Yttrande delbetänkande, Yttrande till Socialdepartementet|

Yttrande på: EU-kommissionens läkemedelsstrategi för Europa
S2021/00051

Sammanfattning:
Föreningen för Generiska Läkemedel och Biosimilarer har fått möjlighet att lämna ett yttrande på EU-kommissionens läkemedelsstrategi för Europa. Eftersom dokumentet är allmänt formulerad och pekar mer på önskvärda riktningar, mindre på skarpa detaljerade förslag, är det lite svårt att yttra sig om förslagen. Som helhet välkomnar FGL strategin men har också några konkreta synpunkter på delar av innehållet samt några konkreta förslag på vad Sverige kan göra för att följa strategin.

Som specifika förslag föreslår FGL att svenska regeringen:

  • Värna den svenska generikamodellen med konkurrens på transparenta listpriser
  • Exportera svenska generikamodellen till de EU-länder som idag betalar onödigt höga priser för generiska läkemedel
  • Vidta åtgärder för att slopa kommuniceringsprocessen vid utbytbarhetsbeslutet på Läkemedelsverket
  • Undvik marknadsmodeller där vinnaren tar allt tex (t.ex. nationella/nordiska upphandlingar sidoöverenskommelser när patentet gått ut)
  • Sträva efter konkurrensneutralitet mellan läkemedelsindustri inom och utom EU
  • Begränsa den regulatoriska kostnaden för granskning och administration
  • Prioritera elektroniska bipacksedlar och ta bort kravet på bipacksedlar i tryckt form
  • Om det ska införas incitament för ökad lagerhållning inom det generiska utbytessystemet bör det utformas så det inte påverkar konkurrensen och därmed prisdynamiken negativt
  • Uppmuntra och belöna etablerade branschinitiativ inom miljömässigt hållbar tillverkning
  • Fortsätt driv frågan om miljöreglering inom GMP eller andra internationella riktlinjer
  • Inför incitament för miljöarbete inom det svenska utbytessystemet
Läs mer och ladda ner dokumentet