Generiska läkemedel är medicinskt utbytbara läkemedel med samma funktion, kvalitet och säkerhet som ett originalläkemedel. Ett generiskt läkemedel kan säljas till ett lägre pris eftersom tillverkningen inte har några kostnader för forskning och utveckling. Generiska läkemedel motsvarar 62% av volymen och 20% av värdet på den svenska läkemedelsmarknaden.

2002 infördes substitutionsreformen i Sverige som innebär att Apoteket måste byta ut ett dyrare läkemedel till ett billigare (generiska läkemedel) om sådant finns tillgängligt. Tandvårds- och Läkemedelsförmåndsverket (TLV) har beräknat att byte till generiska läkemedel ger staten en besparing på 8 miljarder kronor per år.

Generiska läkemedel är likvärdigt med originalläkemedel. Generika har samma effekt (varken bättre eller sämre) men har ett annat namn och kommer från en annan leverantör. Läkemedelsverket godkänner generika efter studier som visar att läkemedlet är medicinskt likvärdigt och har samma säkerhet som orignalläkemedlet.
Ett generiskt läkemedel kan förekomma på den svenska marknaden först efter att patenttiden för originalläkemedlet har löpt ut. Det generiska namnet är en officiell beteckning för det verksamma ämnet – den aktiva substansen – som ingår i läkemedlet. Generiska namn fastställs av Världshälsoorganisationen, WHO.
Generiska läkemedel heter annorlunda än originalläkemedlet. Det finns 2 sätt att namnge läkemedlet. Antingen kan företaget använda sig av substansens namn och lägga till företagets namn. Denna beteckning kallas även för substansgenerika eller unbranded generics. Eller använder företaget sig av ett fantasinamn/påhittat varunamn (kallas också namngenerika eller branded generics) dvs använda sig av samma princip som orginalläkemedelsföretagen. Exempel: Originalföretaget MSD har döpt en av sina produkter till Zocord®, med den aktiva substansen simvastatin. Många generikaföretag har samma produkt men den heter då ”Simvastatin+ företagsnamnet”.