Orimliga sanktionsavgifter riskerar att få negativ effekt på läkemedelsförsörjningen
Orimliga sanktionsavgifter riskerar att få negativ effekt på läkemedelsförsörjningen
Den förra socialdemokratiska regeringen skickade den 30 juni 2022 en lagrådsremiss, ”Vissa frågor om hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap” som föreslog att läkemedelsföretag som missat att anmäla kommande bristsituationer minst 2 månader i förväg ska betala minst 100 000 kr och högst 100 miljoner kronor i sanktionsavgift. Riksdagsvalet kom emellan och förslaget hann varken bli proposition eller lag. Föreningen för Generiska Läkemedel och Biosimilarer (FGL) menar att nivåerna är helt orimliga och riskerar att leda till att läkemedel med låg lönsamhet försvinner från marknaden. Förslaget kan alltså få motsatt effekt på läkemedelsförsörjningen. FGL vädjar därför till den nya regeringen att inte gå vidare med förslaget i dess nuvarande utformning.
Pressrelease: Svensk industriallians mot AMR
Pressrelease: Svensk industriallians mot AMR
Antibiotikaresistensen ökar dramatiskt och hotar inte bara den moderna hälso- och sjukvården, utan hela den globala folkhälsan. Om vi inte lyckas vända trenden kommer utvecklingen att leda till en global hälsokris. På många håll sker kraftsamlingar för att möta hotet och frågan hamnar högt på agendan. För att bidra till det arbete som pågår har en rad branschorganisationer inom Life Science gått samman i Svensk industriallians mot AMR, en koalition som med förenade krafter ska motarbeta utvecklingen.
Medlemmarna är FGL (Föreningen för Generiska Läkemedel och Biosimilarer), Lif – de forskande läkemedelsföretagen, SwedenBIO, Swedish Labtech och Swedish Medtech.
https://www.mynewsdesk.com/se/lif/pressreleases/life-science-branschen-gaar-samman-foer-att-bekaempa-antibiotikaresistens-3192536?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=Alert&utm_content=pressrelease
Yttrande på: Reviderade kontraktsvillkor om tillbörlig aktsamhet för hållbarhet publicerade för externa synpunkter på UHM:s webbsida
Yttrande på: Reviderade kontraktsvillkor om tillbörlig aktsamhet för hållbarhet publicerade för externa synpunkter på UHM:s webbsida
Föreningen för Generiska Läkemedel och Biosimilarer stödjer Upphandlingsmyndighetens målsättning att skapa hållbara leveranskedjor vid offentlig upphandling. FGL välkomnar tuffa krav, men de måste vara relevanta och rimliga samt möjliga att kontrollera.
Läkemedelsindustrin är internationell och lokala eller nationella krav kan leda till att internationella läkemedelsbolag avstår från att erbjuda produkten på den svenska marknaden om kontraktsvillkoren anses för svåra eller omöjliga att uppnå. FGL menar att det är olyckligt att UHM:s förslag är betydligt mer långtgående än EU- kommissionens motsvarande förslag till krav och kriterier för hållbara leveranskedjor i direktivet Corporate Sustainable Due Diligence (CSDD). I kommissionens förslag används begreppet ”established business relationships” medan i UHM:s förslag används begreppet ”betydande leverantör” – vilket är ett vidare och mer otydligt begrepp. Här finns risk att det ställs krav att läkemedelsbolagen ska ansvara för leverantörer långt bak i produktionskedjan. Leverantörer som läkemedelsindustrin inte har någon kontakt eller affärsrelation med.
SvD debattartikel: “Ta bort prisskillnader för läkemedel på recept”
SvD Debatt: Vissa läkemedel på recept kan kosta olika mycket hos olika apotek, utan att läkare och patient kan överblicka kostnaden när beslut fattas om behandling. Det är dags att avskaffa prisskillnaderna, skriver flera debattörer.
För en del läkemedel på recept måste du alltid betala hela kostnaden själv. Det är läkemedel där samhället inte betalar hela eller delar av kostnaden via läkemedelsförmånen. Då finns det inte heller någon kontroll av priset – vare sig av det pris läkemedelsföretaget begär eller det apoteken vill ha för att expediera läkemedlet. För dessa läkemedel kan varje apotek självt bestämma priset du ska betala. Det innebär att ett läkemedel från en och samma tillverkare kan kosta olika mycket beroende på vilket apotek du går till.
Det handlar om flera vanliga läkemedel på recept som till exempel vissa preventivmedel, medel mot potensbesvär, hostmediciner och en del medel mot sömnbesvär. Det handlar också om en del nya och dyra läkemedel eller vissa förpackningar. Det finns flera olika orsaker till att samhället inte betalar för dessa läkemedel. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket kan ha sagt nej till att samhället betalar för att myndigheten bedömt att priset som läkemedelsföretaget begärt är för högt i förhållande till nyttan. Det kan vara läkemedelsföretagen som inte ansökt om läkemedelsförmån till exempel för att läkemedlet i första hand ska användas på sjukhus eller för att de för vissa förpackningar vill ha möjlighet till en fri prissättning.
Yttrande på: SOU 2021:19 – delbetänkande En stärkt försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården S2021/03085
Yttrande på: SOU 2021:19 – delbetänkande En stärkt försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården S2021/03085
Föreningen för Generiska Läkemedel och Biosimilarer har fått möjlighet att lämna ett yttrande på det andra delbetänkandet (SOU 2021:19).
Covid-19 pandemin har satt svenska läkemedelsdistributionen under ett ofrivilligt stresstest och det har visat sig att nuvarande system har klarat situationen väl. Därmed kan det ifrågasättas om det verkligen finns ett behov av att åtgärda hela läkemedelsmarknaden eller om det räcker att fokusera resurserna på att identifiera kritiska delmarknader och satsa förstärkningen där det verkligen behövs. Ett generellt grundkrav på 6 månaders säkerhetslager är ambitiöst men kostsamt. Ett minimilager på 6 månader innebär i praktiken ett medellager på över 8 månader. Om staten i stället kräver ett minimilager på 4 månader så innebär det att medellagret hamnar på 6 månader. Även det kan vara ambitiöst i överkant. FGL känner inte till något annat land som har den typen av krav på samtliga läkemedel. I Finland, som utredningen haft som förebild, är det endast en mindre del, ca 15%, av samtliga läkemedel som har lagstadgat lagerkrav.
Yttrande på: Förslag till reviderad förordning (2010:1167) om avgifter för den statliga kontrollen av läkemedel Dnr S2021/02039
Förslag till reviderad förordning (2010:1167) om avgifter för den statliga kontrollen av läkemedel Dnr S2021/02039
– Läkemedelsverkets intäkter och personal har under lång tid ökat i oproportionerlig takt.
– Regeringen bör inleda en översyn av upplägget för den framtida finansieringen av Läkemedelsverkets uppdrag. Det som är att betrakta som allmänt samhällsuppdrag och inte är direkt kopplat till produkt och företag bör finansieras via statliga anslag.
– Den regulatoriska bördan ökar både på myndighetsnivå och hos företagen vilket är tveksamt om det ger mest hälsa för pengarna. Regeringen och Läkemedelsverket bör överväga att ifrågasätta denna utveckling på EU-nivå.
– Höjda avgifter kan leda till färre produktlanseringar och därmed minskad konkurrens och samhällsbesparing.
– Digitalisering borde leda till ökad effektivitet och därmed minskade kostnader i stället för höjda kostnader.
– Läkemedelsverket lägger mer tid på kontroll av texter och märkning/design än sina nordiska motsvarigheter, en prioritering som FGL ifrågasätter.
– Inrätta ett snabbspår med högre avgift och ett normalspår med lägre avgift.
– Avgiftshöjningen var 5e år bör periodiseras.